Precis lagt barnen, de somnade relativt problemfritt med tanke på att de är sjuka. Igen. Saken blir ju inte bättre av att både jag och Kristian också är sjuka. Tacksamt då med lätta nattningar. Jag brukar lägga mig med båda barnen i Emils säng och sen läser vi godnattsaga tillsammans, pratar lite om ditten och datten sen är det dags att sova. Lucas somnade direkt efter sagan och Emil vände dig om och somnade precis efter att jag sagt ‘jag älskar dig, godnatt’ med orden ‘älkar dig också mamma, massor’. Sötungen. De är de sötaste ungarna som finns båda två men det blir på en annan nivå när man kan prata med dem. Så är det ju.
Ringde dagis förut och meddelade att Emil får vara hemma, han har ju fortfarande feber stackarn. Lucas får också vara hemma då jag inte vill att han drar med sig det vi har till de andra barnen. Sen kan man ju inte gärna stövla in där och lämna samtidigt som man hostar lungorna ur sig & feberyrar. Så, nä. De får vara hemma.
Vad trött jag är förresten på att folk som inte har barn på dagis ska tycka och tänka om hur ofta man är sjuk nu för tiden! Om du inte blir utsatt för de där djävulska dagisbacillerna så vet du inte ett smack om hur det är. Ok? Jag var i princip aldrig sjuk innan Emil började på dagis. Max en förkylning per år. Sen dagis kom in i bilden är jag sjuk betydligt oftare & det är monsterförkylningar vi snackar om. Alltså typ golvad. Beundransvärt att barn klarar av det så bra som de gör!
Hade bestämt fikadejt/lekträff med min fina vän Sara och hennes två barn idag men det fick vi avboka. Trist då Emil såg fram emot att leka med Dimitris och jag såg fram emot att babbla med Sara och träffa söta lillasyster Lucia igen. Men så fort vi är friska ska vi ses. Ser jag verkligen fram emot! Skulle nästan behöva en heldag med henne, så mycket har vi att prata om nu känns det som.
Nu hoppas jag på en lugn natt så vi får sova ut allihop & en bättre morgondag. Kan behövas!